Dagens uppdrag: The Passion of the Christ

The Passion of the Christ har stått i min dvd-hylla länge. Har inte riktigt orkat ta tag i den. Men nu var det dags.

Filmen regisserade Mel Gibson när han fortfarande var rumsren. Det är en skickligt gjord film, ingen tvekan om saken, och historien är intressant (om än inte så oförutsägbar), oavsett vad man tror om sanningshalten.

Jag är full av beundran för att Gibson lyckats få igenom att göra en film där man talar ett utdött språk. Fast han fick inte genom ursprungstanken om att den skulle vara otextad. Lyckligtvis.
Bilden som målas upp av många judar i filmen är allt annat än sympatisk, men den följer bibeln (erkänner dock att min bibelskolning inte är på topp). Kanske förklarar en del om den strängt katolske Gibsons mindre lyckade uttalanden om judar. Fast å andra sidan tror jag att de flesta katoliker inte höll med honom.
När jag tittat någon timme kommer jag på mig själv med att fundera över varför någon skulle vilja följa någon som Jesus – som i tillbakablickar framstår lite som nån med storhetsvansinne. Fast i och för sig…det var väl nåt med mirakel och så också?
Men det är välgjort, blodigt, våldsamt, dramatiskt. Långsamt. Rekommenderas inte om du känner för något lättsamt… Bra, men lite långtråkig blir min dom.
SPOILER: Han dör på slutet. Hmm…typ…i alla fall.

Dagens uppdrag: "We Were Soldiers"

Mel Gibson har varit på tapeten rätt mycket på sista tiden. Han framstår verkligen inte som någon sympatisk person. Har hört att han tänker flytta till Australien. Det lär nog dröja innan vi får se någon ny Hollywood-film med honom i alla fall.

Hur som helst blev jag sugen på att se om lite gamla Gibson-filmer, så jag började med ”We Were Soldiers”, som jag inte minns så mycket av.

Tyvärr är trailern inte så bra. Filmen är desto bättre. Det är mycket prat om Gud i början, men detta är ju baserat på sanna händelser så man får väl anta att Hal Moore var en religiös man. Det är en en intressant frågeställning, som också berörs i filmen – hur kan någon som tror på Gud faktiskt vara soldat? Något svar får jag förstås inte…

Vad jag istället får är historien om hur Air Cavalary bildas och skickas iväg för att 1965 utkämpa ett krig i Vietnam. Ett Vietnam som elva år tidigare besegrade Frankrike. Snart tvingas de att utkämpa det första större slaget mot nordvietnamesiska soldater i kriget. Det är detta slag som utgör filmens handling. Och det blir ett rejält slag, där amerikanerna är numerärt underlägsna.
Filmen gör faktiskt ett försök att skildra även de vietnamesiska soldaterna, men de får givetvis inte samma utrymme som amerikanerna. Det är ingen tvekan vilka som är hjältar, men egentligen försöker filmen inte rättfärdiga kriget.

I det stora hela en hygglig film. Brutala krigsskildringar, det är inget för den känslige. Och det viktigaste: Jag kunde fortfarande ta Mel Gibson på allvar (trots att han kanske är lite väl helylleamerikansk i rollen som Hal Moore, vilket inte precis verkar stämma med hans verkliga jag).

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑